När bin och humlor tystnar hotas pollinering för många tusen miljarder kronor. En typ av bekämpningsmedel som kallas neonikotinoider verkar vara en del av orsaken, visar två studier denna vecka.


Dessa bekämpningsmedel har på bara tjugo år blivit vanligast i världen. De används för att beta frön till bland annat raps och sockerbetor. Bara i Sverige går det över tolv ton om året. Medlen har sina fördelar. Tack vare betningen behövs inte så stora mängder. Däggdjur, som människor, tar knappast skada, men mot skadeinsekter är medlen mycket effektiva.
Tyvärr är de giftiga för alla slags insekter, inklusive bin och humlor som vi absolut inte vill skada. Men en rad undersökningar har visat att de halter av neonikotinoider som förekommer i jordbruksbygder inte räcker för att döda bina direkt.
Då uppstår frågan om det kan finnas indirekta effekter. Och ja, det gör det, visar två studier som tidskriften Science publicerade i fredags. En brittisk och en fransk.

Den brittiska studien visar att antalet nya drottningar blir 85 procent lägre när humlor utsätts för neonikotinoiden imidacloprid. Det behövs inte många generationer för att hela beståndet ska kollapsa med ett sådant svinn på drottningar.
Detta kan vara en del av förklaringen – inte den enda, men en stor del – till att vilda humlor minskar så dramatiskt.
De franska forskarna har använt senaste tekniken för att klistra fast pyttesmå sändare på ett stort antal honungsbin. Sedan mätte de hur bra bina var på att hitta hem till sin kupa. Det visade sig att mer än dubbelt så många flög vilse och dog i kupor där bina hade fått neonikotinoiden tiametoxam. Ungefär en tredjedel av bina försvann, jämfört med ungefär en tiondel bland dem som inte utsattes för detta medel.
Forskarna tror att preparatet – som binder till särskilda nikotinreceptorer i hjärnan – bidrar till att bina förlorar sitt minne och sitt lokalsinne.


Bägge de undersökta preparaten finns i Sverige. Imidacloprid, som minskade antalet drottningar i den brittiska studien så dramatiskt, är vanligast. Det finns till och med i Myrr, som privatpersoner får använda mot myror.
Nu lär dessa medel bli ännu mer ifrågasatta. Den som inser vad bin och humlor uträttar för jordens matproduktion vågar inte riskera att de tystnar.

Från en artikel i DN av Karin Bojs

Bespruta inte ogräs! Bästa bimaten!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *